Lordagskvall

Sitter i soffan och kollar pa teve... i min ensamhet saklart, saknar vanner men orkar inte umgas.

Har inte hetsatit pa tva dagar.. pga av att jag tagit redutil+ aven Supercap Xtream. Har sjuk angest av tabletterna + att jag inte atit mycket. Jag vet att det ar illa men jag kanner mig desperat, orkar inte hetsata mer, det kommer bli min dod. Jag kanner mig valdigt deprimerad just nu... vill bara do men jag ar seg, tanker inte ge upp riktigt an... Bestallde efedrin i fredags... hoppas det klarar sig genom tullen..

Matplan imorgon:

Frukost: grot med apple och kanel

lunch: kyckling med harry

middag: lax med morot och spenat

Jag maste lara mig att ata nyttig mat som ar bra for kroppen, hetsatning gor mig inget gott

traning

Det ar lordag kvall och jag har precis varit ute pa en loparrunda, eller ja det blev lite varvat jogging/lopning/powerwalk. Kanns sa himla bra nu efterat. Ibland kanns det som jag ska do medans jag springer men det kanns alltid lika bra efterat, Runners high ar vall vad det kallas. Ofta drar jag mig for att ga ut och springa/kanner mig trott och omotiverad men jag vet att jag mar bra av det sa jag forsoker tvinga mig ut.

Kanns sa bra nu :)

Ingen hetsatning idag.. jippi

fodas med depression?

Jag har alltid kant mig deprimerad, anda sen liten, Jag kommer ihag hur jag som liten brukade ga ut sjalv i skogen och tanka och grubbla over livet, alltid morka tankar. Jag kunde ga ut sjalv och satta mig nanstans och bara filosofera i min ensamhet.

Dessutom ar jag osocial, sitter hellre hemma och ater. Hur javla sjukt ar inte det??

Jag skulle vilja ha en pojkvann...kanner mig ofta valdigt ensam. Jag traffade en kille forut som jag tyckte mycket om och han tyckte mycket om mig men pga av mig (min hetsatning) sags vi inte sa ofta. Han forsokte mycket men jag hade alltid ursakter att inte ses (bulimin) det gick en lang period nar vi inte sags alls... efter nagra mander kontakta jag honom for att hora om han ville ses men da visade det sig att han hade borjat traffat en annan. Saklart han hade, vi sags ju aldrig pga mig. Jag hade ju stott bort honom. Jag kommer ihag hur ledsen jag var nar han sa det, det var ju mitt eget fel, eller min bulimi rattare sagt. Jag gar ju aldrig ut sa jag traffar aldrig nagra killar, har inga vanner kvar. Har stott bort alla och ar for osocial och deppig for att lara kanna nya.

Fy fan vad jag hatar hets helvetet, fy fan.. Det tar allt jag har ifran mig, forstar hela mitt liv, styr mitt liv. 7 javla ar...Jag blev sa deprimerad och besviken pa mig sjalv

Om det hade funnits en enkel vag att sluta detta liv hade jag gjort det utan att tanka. Om det bara hade funnits en "avsluta" knapp att trycka pa. Jag ar for feg for att bega sjalvmord, lilla haringa jag. Tank om man inte dor helt utan blir forlamad, bryter alla kroppens ben, blir hjarnskadad.. angrar sig mitt i? ett pack i rullstol, annu varre.

Helg

Idag ar det lordag den 26/11 och jag har precis atit frukost> Bacon och agg. Inte speciellt gott enligt mig, hade helst atit choklad och vitt brod med smor och ost men det gar ju saklart inte.

Kanner mig nedstämd vill kopa en massa godis och bara ata men tanker inte gora det. Jag vill bli frisk, fri fran detta fangelse. Jag har forsokt att bli frisk i 7 ar nu utan att lyckas, kanns valdigt jobbigt att tanka pa men ger upp det gor jag aldrig.

Igar var jag bjuden pa en fest till en kollega pa jobbet men jag sa att jag hade andra planer, kanner mig sa ful och fet sa orkar inte helt enkelt. Idag ar det en grej inne i stan, sa att jag skulle komma men kommer att stanna hemma. Har inga klader som passar och kanner mig ful och acklig

Gaaaaah jag ar sa choklad/kak sugen, hur ska man orka????

En dag ur mitt liv

05.30 Väckarklockan ringer... Fan ocksa, kan jag inte bara fa do, jag orkar inte mer..

Det forsta jag tanker pa nar jag vaknar ar vad jag at dagen innan och jag paminner mig sjalv om att jag hetsat hela kvallen igar och att denna dag maste bli en battre dag. Jag orkar inte sminka mig eller fixa haret. Jag borstar tanderna snabbt, drar pa mig jackan och rusar till taget som ska ta mig till jobbet.

Nar jag sitter pa taget kanner jag i fickan och inser att jag fatt med mig visakortet, fan ocksa. Vanligtvis brukar jag bara ta med mig exakt med pengar sa att det racker till lunch endast sa att jag inte riskerar att spara ur. Jag kanner mig illa till mods, varfor kan jag inte bara vara normal..

Val framme pa jobbet tar jag en kaffe och en macka till frukost innan jag tar plats vid mitt skrivbord. Sa mycket jobb som maste hinnas klart idag och jag har inte ens borjat. Borjar nu kanna mig sotsugen och kollar pa klockan. Den ar bara 7.30 och min rast ar inte forens om 1 1/2 timme, herregud kanns som en evighet. Jag forsoker distrahera mina tankar men allt jag kan tanka pa ar choklad. Tillslut orkar jag inte mer och ger upp.  Jag gar och koper en chokladkaka trots att jag inte vill. Den var god men det enda jag kan tanka pa nar den ar slut ar att jag vill ha mer. Den timmen som ar kvar till min rast blir en pina.. jag vill sa garna ha mer, nu! Forosker samla mig och komma pa fotter igen men det gar inte. Allt jag kan tanka pa ar allt gott som finns i kafeterian..

8.30 och dax for rast, trots att jag redan atit frukost kan jag inte lata bli att ata igen. Nybakat vitt brod med smor och ost. Jag blir som vanligt inte tillfredsställd utan vill ha mer. Jag gor allt for att distrahera tankarna pa annat. Jag grater inombords... jag borde ju vara matt nu eller? forsoker kanna efter.. ar jag matt eller inte? Kanns omojligt att svara pa da jag aldrig kanner mig "matt och belaten" som andra manniskor verkar gora. Innan jag gar tillbaka till mitt skrovbord koper jag med mig en till chokladkaka samt en pase godis. Ater upp allt inom kort tid.

Tiden fram till lunch kanner jag mig mycket rastlos, vad gott det ska bli med mat, kan knappt vanta. Gar pa lunch 30 min tidigare orkar inte vanta langre. I kafeterian serveras det fish and chips, tar en stor portion. Jag blir valdigt matt, vill inte ha mer mat men kanner mig fortfarande om inte annu mer sugen pa choklad och godis. Koper en muffins. Innan jag gar tillbaka till skrivbordet koper jag mer godis och tar med mig. Nu kanner mig sjukt stressad att jag inte kan kontrollera mitt matintag. Hela tiden forsoker jag distrahera mina tankar och sluta tanka pa godis men lyckas inte. Jag blir valdigt deppig och  frustrerad om jag stretar emot inte tillater mig att ata, orkar inte med de hemska kanslorna. Det kanns i princip som om jag kommer do om jag inte far ata. Helt javla sjukt.

resten av dagen fortsatter pa samma satt.
 Nar jag kommer hem eskalerar den annu mer. Jag koper stora mangder kolhydatsrik mat som jag ater  hela kvallen i min ensamhet. Det hela slutar med att jag dackar av utmattning i min sang. Jag sover som ett barn tills nasta morgon da vackarklockan atrigen ringer...Jag orkar inte mer